kolbullen

Hej vänner och sånna som jag inte känner!

 

Just nu sitter vi på hotell Alka i Varanasi i östra Indien (åt Calcutta hållet) och blickar ut över den heliga floden Ganges dit människor från världens alla hörn kommer för att bada i det heliga (och smutsig) vattnet. Men hela stan, som sägs vara en av de äldsta i Indien, och ser också så ut, är imponerande härligt. Jag var nästan nära på att stryka Varanasi från min resetur men oj vilken tur att jag inte gjorde det! Varanasi tillsammans med bergsbyn Mussoorie har helt klart varit något av det absoluta bästa ställen jag hittills har varit på i Indien. Varanasi i sig är som ett kompakt kaotiskt Gamla stan i Stockholm. fullt med små gränder, tempel och människor från Indiens alla hörn blandat med alla tusentals turister som åker hit för att uppleva heliga Varanasi. Vi har åkt båttur i soluppgång och solnedgång, sett kremering vid vattnet, flytande döda kroppar (inlindade i tyg), kossor som bajsar mitt i gränden, apkiss som kommer som en skur från taken i de trånga gränderna, heliga ceremonier, Indiens heligaste tempel, "special tea" (öl med andra ord, eftersom att alkohol är "förbjudet" här), extrem hetta (torrbastugrader på 46 celsius), tyska och koreanska turister, en skräddare som syr kläder för svenska klädeskedjan Indiska och mycket mycket mera! 

Ikväll har vi blivit inbjudan till en Hindu-bröllop som börjar 21.00 med festligheter och sen äger själva ceremonien rum kl04 imorgonbitt, efter det beger vi oss vidare 30 mil österut för Bodh Gaya, den heliga platsen där Buddha fick sin första uppenbarelse.

 

Fram till idag, under de senaste 10 dagarna har vi hunnit med Corbett National Park med safari och elefantridning, Dehradun med "Little Tibet" och en enorm guld-Buddhastaty vidare mot bergsbyn Mussoorie på 1900m höjd som var helt fantastiskt! HELT fantastiskt! Vi åkte riktig kringelkrok spagettiväg i 1,5 timme rätt upp i bergen och där väntade en hel by mitt bland bergstopparna. Kallt var det (18grader på kvällen 12grader) så det blev till att köpa ulltröjor och på med strumporna men det var väl inte hela världen med tanke på vilken plats vi var på!

Sen bar det av söderut mot New delhi, från lugnet i Mussoorie till DET kaoset som mötte oss i Delhi. Det vart lite av en chock kan man lugnt säga. På tågstationen Nizzamuddin möttes vi av taxi och rikshaförare som skrek och drog i en "Riskha madame?? Where are you going madame?? Come with me madame! very good price madame"! haha. Vi var ganska så trötta när vi äntligen anlände till hotellet Kwality hotell med sin 50tals turkosa inredning. Dagen efter bar det direkt av till Agra och Taj Mahal. Vi förstod varför det är med på listan över världens sju underverk om man säger så.. såå fantastiskt vackert!! Och ännu mer fascinernade och imponerande hur fasen de har lyckats byggt detta mästerverk på 1600-talet! Mycket turistigt men vi hittade en lugn oas på hotellet Sheela som låg precis vid östra ingången till Taj till ett överkomligt pris (75kr/natten). Efter lite om och men, fix och pengar under bordet fick vi oss ett par tågbiljetter till nattåget mor Varanasi, ett tåg som "bara" skulle ta 9 timmar. Hittills har de tågen jag åkt med varit i tid varenda gång men detta tåg blev liite försenat, "bara" 4,5 timme sent... "No problem madame, this is India". Som att alla på tåget redan visste om det. haha. Så småningom kom vi fram till stationen och även hotellet där jag nu sitter.

 

17 dagar kvar till ankomst på Arlanda och jag längtar. Oj vad jag längtar! Borta bra men hemma bäst, verkligen.

Jag saknar kontinuitet, system som fungerar som de ska, människor som inte glor på en dagarna i ändå, att slippa vara en "apa-i-bur", äta "frisk" mat, dricka kranvatten, min säng ååh min mjuka säng (!!), kall bea, oBoy, friska vindar, familj, alla vänner, Dan, Anna i Afrika, jag saknar att INTE svettas dagarna i ända, att inte behöva tänka på vad man har på sig för att man måste täcka vissa delar av kroppen, jag saknar att bli förstådd till 100%.

 

Ja jag saknar Sverige och det jag kallar hemma.

 

Men snart ses vi :D

 

Ta hand om er och vårat Sverige så möts vi snart igen.

 

P&K,

Sara