No.9.Smörjan vi smörjer oss med
För inte alltför länge sen var jag på ett väldigt intressant seminarium, som Konsumentföreningen Stockholm höll, om "Smörjan vi kletar in ansiktet med" - Mycket intressant!
Visste ni att..
... vi spenderar 15 miljarder per år på kosmetika, dubbelt så mycket som för 10 år sen?
... huden är kroppens största organ och väger 5kg. Tänk vad det får utstå med allt vi kletar på det?
... huden inte "vänjer" sig vid krämer och dylikt?
... det finns 51 stycken godkända/tillåtna konserveringsmedel för skönhetsprodukter?
... skillnaden mellan läkemedel och kosmetika har att göra med att myndigheter godkänner läkemedel och enskilda företag godkänner kosmetika? Tillverkaren ansvarar för att produkterna ska vara ofarliga. Det finns alltså inga större kontroller av kosmetika.. de kan med andra ord sälja vad som helst..
... huden fungerar som ett skyddskal för kroppen och ändå tvingar vi in all möjlig skit i den?
... innehållsförteckningen på kosmetika kan liknas med innehållsförteckningen på mat, desto fler ingredienser gör inte maten godare och bättre!
Katarina Johansson var där och pratade om sin bok BADSKUMT som tar upp problemet med alla dessa gifter som vi smörjer in oss med och utsätter kroppen för och att vi har vant oss vi produkter som vi inte ens behöver. Ett exempel hon tog upp som jag blev lite chockad över var när en gravid kvinna gick till frisören för att färga håret, de tog sedan hennes urin för att undersöka vad som passerat kroppen och blev chockade när de fick se alla dessa kemikalier som kvinnan fått i sig då hon färgade håret, hon var GRAVID!!!! Allt detta hade passerat barnet också..! Jag hoppade över att färga håret sist jag var hos frissan..
...
Från boken:
Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde dessvärre huden, gjorde så att håret lossnade, tandköttet svullnade och tänderna svartnade. Men »ska man vara fin får man lida pin«.
Idag är det lätt att fördöma dåtidens dårskap men faktum är att vi inte kommit särskilt långt sedan dess. Ännu idag färgar vi håret med farliga och miljögiftiga färger och badar våra barn i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och smetar på oss solkrämer som kan skada vårt DNA.
Upp till 7 000 ämnen är tillåtna i de här produkterna. Mycket av det vi smörjer, schamponerar och parfymerar oss med hamnar förr eller senare i naturen. Oavsett om ett ämne är ofarligt när det uppträder ensamt har forskarna dålig kontroll över cocktaileffekten, vad som händer med miljön och oss själva när flera ämnen blandas med varandra.
Bara i Sverige använder vi 110 ton hygienprodukter och kosmetika om dagen. Krämer för händer, tänder, solen, dagen och natten. Balsam, vax, gelé, spray och schampo för håret. Skönhetsbranschen hittar hela tiden nya målgrupper: männen, barnen och bebisarna. Men behövs verkligen allt?
Katarina Johansson började läsa det finstilta på förpackningarna. Nu vänder och vrider hon på olika frågeställningar och vill få dig att tänka själv. Följ med henne på en tur in i ditt eget badrum eller till schampohyllan i affären. Det är dags att inse vad det är du köper. Är det miljögifter, cancerframkallare eller bara vatten? Det är dags att sluta bli lurad och börja ställa krav.
Den här bilden visades på seminariumet som ett exempel på hur huden påverkas av UVA-strålning. Det här visar en kvinna som har suttit vid sitt fönster på sitt kontor med samma sida mot solen, i år. Så skydda er! Och speciellt till er som vill se för evigt unga ut, men ändå är de som ligger och trycker mest i solen...
Det pratades också mycket om marknadsföring, hur krämer skulle reducera rynkor, göra huden yngre och ge den mera lyster. Vad får företag egentligen påstå i sina reklamer? ja tydligen ganska mycket eftersom att det görs det, alla vet att ingen kräm i världen kan göra huden yngre.. "Marknadsföring får inte vara vilseledande"
En som pratade avslutade med ett intressant citat angående skönhet, retuschering och ideal:
"Not even I look like Cindy Crawford"
Cindy Crawford
Gör ett aktivt val, vänd på förpackningen och försök att förstå vad som står bak på den. Ta reda på vad de är och vad de gör. Är innehållsförteckningen föör lång, skip it.
Visste ni att..
... vi spenderar 15 miljarder per år på kosmetika, dubbelt så mycket som för 10 år sen?
... huden är kroppens största organ och väger 5kg. Tänk vad det får utstå med allt vi kletar på det?
... huden inte "vänjer" sig vid krämer och dylikt?
... det finns 51 stycken godkända/tillåtna konserveringsmedel för skönhetsprodukter?
... skillnaden mellan läkemedel och kosmetika har att göra med att myndigheter godkänner läkemedel och enskilda företag godkänner kosmetika? Tillverkaren ansvarar för att produkterna ska vara ofarliga. Det finns alltså inga större kontroller av kosmetika.. de kan med andra ord sälja vad som helst..
... huden fungerar som ett skyddskal för kroppen och ändå tvingar vi in all möjlig skit i den?
... innehållsförteckningen på kosmetika kan liknas med innehållsförteckningen på mat, desto fler ingredienser gör inte maten godare och bättre!
Katarina Johansson var där och pratade om sin bok BADSKUMT som tar upp problemet med alla dessa gifter som vi smörjer in oss med och utsätter kroppen för och att vi har vant oss vi produkter som vi inte ens behöver. Ett exempel hon tog upp som jag blev lite chockad över var när en gravid kvinna gick till frisören för att färga håret, de tog sedan hennes urin för att undersöka vad som passerat kroppen och blev chockade när de fick se alla dessa kemikalier som kvinnan fått i sig då hon färgade håret, hon var GRAVID!!!! Allt detta hade passerat barnet också..! Jag hoppade över att färga håret sist jag var hos frissan..
...
Från boken:
Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde dessvärre huden, gjorde så att håret lossnade, tandköttet svullnade och tänderna svartnade. Men »ska man vara fin får man lida pin«.
Idag är det lätt att fördöma dåtidens dårskap men faktum är att vi inte kommit särskilt långt sedan dess. Ännu idag färgar vi håret med farliga och miljögiftiga färger och badar våra barn i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och smetar på oss solkrämer som kan skada vårt DNA.
Upp till 7 000 ämnen är tillåtna i de här produkterna. Mycket av det vi smörjer, schamponerar och parfymerar oss med hamnar förr eller senare i naturen. Oavsett om ett ämne är ofarligt när det uppträder ensamt har forskarna dålig kontroll över cocktaileffekten, vad som händer med miljön och oss själva när flera ämnen blandas med varandra.
Bara i Sverige använder vi 110 ton hygienprodukter och kosmetika om dagen. Krämer för händer, tänder, solen, dagen och natten. Balsam, vax, gelé, spray och schampo för håret. Skönhetsbranschen hittar hela tiden nya målgrupper: männen, barnen och bebisarna. Men behövs verkligen allt?
Katarina Johansson började läsa det finstilta på förpackningarna. Nu vänder och vrider hon på olika frågeställningar och vill få dig att tänka själv. Följ med henne på en tur in i ditt eget badrum eller till schampohyllan i affären. Det är dags att inse vad det är du köper. Är det miljögifter, cancerframkallare eller bara vatten? Det är dags att sluta bli lurad och börja ställa krav.
Den här bilden visades på seminariumet som ett exempel på hur huden påverkas av UVA-strålning. Det här visar en kvinna som har suttit vid sitt fönster på sitt kontor med samma sida mot solen, i år. Så skydda er! Och speciellt till er som vill se för evigt unga ut, men ändå är de som ligger och trycker mest i solen...
Det pratades också mycket om marknadsföring, hur krämer skulle reducera rynkor, göra huden yngre och ge den mera lyster. Vad får företag egentligen påstå i sina reklamer? ja tydligen ganska mycket eftersom att det görs det, alla vet att ingen kräm i världen kan göra huden yngre.. "Marknadsföring får inte vara vilseledande"
En som pratade avslutade med ett intressant citat angående skönhet, retuschering och ideal:
"Not even I look like Cindy Crawford"
Cindy Crawford
Gör ett aktivt val, vänd på förpackningen och försök att förstå vad som står bak på den. Ta reda på vad de är och vad de gör. Är innehållsförteckningen föör lång, skip it.
