kolbullen

Jag skulle egentligen, som sagt, klappa katter igår eller imorgon men de har fortfarande inte hört av sig om en tid då jag kan komma för samtal och information.

Men i onsdags gjorde jag någonting annat som jag kan förmedla vidare. Jag var på blodcentralen och gav blod. Den tanken har nog aldrig slagit mig helt förut. Man har hört talas om det men aldrig gjort det. Jag har sett de där blodbussarna som står lite här och var men på något sätt alltid känt att det inte gäller mig, fast man har hört, och trott, att vem som helst kan ge och att man bara går in i bussen och ger blod. Riktigt så gick det ju inte till.
Michaela, som jag pluggar med på SU, brukar 3 gånger per år (det är så ofta man får ge) ge blod. En dag när vi var på universitetet så skulle hon dit efter föreläsningen så jag hängde på för att se hur det gick till. Jag hade nog kanske inte riktigt gått dit helt av mig själv annars...!

Jag fick se på när Micahela gav blod, fick fylla i en hälsodeklaration och sen tog de ett blodprov på mig för att se om jag hade HIV, syfilis, dåligt blodvärde eller några andra sjukdomar i blodet. Efter 3 veckor skulle jag komma tillbaka för att ge blod första gången, och om jag inte hade hört något från dem innan dess så betydde det att jag var fullt frisk. och nej, de hörde aldrig av sig :) puh

Så jag åkte dit i onsdags med Michaela, fick igen fylla i hälsodeklarationen (det får man göra varje gång) sen svara på lite frågor angående mitt hälsotillstånd mm och sen var det bara att hoppa upp på sängen/britsen.
Varje gång man ger blod så ger man 4,5dl och man har mellan 5-7 liter blod i kroppen. Så det är inte så mycket, men det järnet som man tappar när man ger blod, får man järntabletter för så att kroppen ska återhämta sig snabbare. Man får en karta med 20 tabletter. Jag sa till sjuksköterskan att jag äter ändå mycket spenat, blodpudding och annan mat med högt järninnehåll, så jag behöver väl inte tabletterna?
EN tablett motsvarar 10kg blodpudding i järnmängd, jag kände att det var liite enklare att äta den lilla tabletten en gång om dagen istället för att klämma i mig 10kg blodpudding om dagen, det är gaanska mycket blodpudding det...!
Sen fick jag ligga kvar i några minuter, fick juice och fika, och sen när man går så får man någon form av tackgåva. De hade Iittala  ljusstakar, Rörstrand koppar, böcker mm eller så kunde man välja någonstans att skänka en gåva/pengar istället. Ja, när jag ändå var ingång och gav blod så kunde jag väl likagärna fortsätta! Så det blev SOS Barnbyar istället. Men jag fick ändå med mig ett litet mobilsmycke som såg ut som en blodpåse och där det stod min blodgrupp på. haha


                                                                            GE BLOD